alexandra kurikka ♥ -

It's hard to be strong, but i try and i do the best!

spegeln äter upp det positiva som hon ser
Lämna mig ifred för jag orkar inte mer
Två, fingrar i halsen - hostar upp mina problem
så, spottar ut skam, jag lever med en fiende
lever med en nattsvart känsla så vidrig, men
Känns som döden knackar på när man är ensam
Tänk dig en massa människor som samlas runt dig
och pekar ut alla dina fel som ett mönster

Jag skulle vilja säga att jag inte bryr mig ett piss
Våra liv kan kännas tomma och iscensatta
tänk om vi redan är döda, här istället vi straffas
det äter upp mig inifrån, självkänslan
ligger i respirator så skadad och väntar.
Den positiva lilla tjejen är försvunnen
Blicken är tom, kapitel 17 är baara mörker
Varför spelar spegeln ett spel mot mig?
Varför gråter livet, när döden alltid ler mot mig?
Hur ska jag bete mig i sociala sammanhang,
när kroppen har panik och hjärnan vill spela på samma band?
Jag hatar att jag hatar mig, är trött på att vara trött,
ensamheten förför mig varje dag jag kliver upp

Det känns som första dagen i skolan ja, fast varje dag
nervositeten kidnappar min mage fram och tillbaks
om jag kunde lita på mig själv och sluta söka svar
då kanske ni skulle se mig som någon som var bättre
blickarna i korridoren är som knivhugg i låren
det är sånt som får mig att överväga resan till båren.
tonåren, som skulle vara något bra
varför flyttar de på mig när mobbarna får vara kvar?
Men jag förstår dem, det måste vara mitt fel
det måste va mitt äckliga jag som sätter mig i spel
det finns ingenting som går upp, allting går ner
Knyt båda nävarna och fokusera på nåt bra
för innerst inne vet jag om att dom har fel och jag är starkare än dom!

FUCK MY LIFE!

2012-05-25 @ 18:52:46 Day By Day Permalink

Kommentarer

Postat av: Victoria

Finns om du skulle behöva snacka Alexandra!

2012-05-25 @ 23:11:44
URL: http://victoriasdiiary.blogg.se/

Trackback